Miljöbarometern
Försurande ämnen och tungmetaller har undersökts under fyra perioder sedan sekelskiftet. Årsdepositionen för mätplatsen i centrala Malmö redovisas här samt tre andra mätplatser som jämförelse.
Kväve
Nyckeltal SE. 2.3. 2| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/ha och år) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Malmö |
2000 |
13,7 |
|
1 |
Malmö |
2005 |
12,2 |
|
2 |
Malmö |
2010 |
11,7 |
|
3 |
Malmö |
2015 |
8,9 |
|
4 |
Malmö |
2020 |
5,7 |
|
5 |
Västra Torup/Hissmossa |
2000 |
15,3 |
|
6 |
Västra Torup/Hissmossa |
2005 |
10,3 |
|
7 |
Västra Torup/Hissmossa |
2010 |
7,9 |
|
8 |
Västra Torup/Hissmossa |
2015 |
10,6 |
|
9 |
Västra Torup/Hissmossa |
2020 |
6,3 |
|
10 |
Stenshult |
2015 |
15,7 |
|
11 |
Stenshult |
2020 |
9,5 |
|
12 |
Arkelstorp |
2000 |
11,2 |
|
13 |
Arkelstorp |
2005 |
6,3 |
Datakälla: Malmö stad
Kommentar
Den årliga kvävedepositionen har totalt sett minskat på mätplatsen i Malmö under de fem mätperioderna, vilket överensstämmer med resultatet från de mätplatser vilka redovisas som jämförelse. Minskningen i nedfallet av kväve uppgår till 58 procent mellan mätperioden under år 1999-2000 och år 2019-2020. Vid den senaste undersökningen uppgick kvävedepositionen till 5,7 kg/ha och år på mätplatsen i Malmö.
Undersökningarna har skett under ett hydrologiskt år det vill säga från och med oktober månad till och med september månad följande år.