Ventilationsindex

Atmosfäriskt ventilationsindex kan beräknas för att på ett mer objektivt sätt beskriva hur väder och vind påverkar luftkvaliteten genom utspädning av lokala utsläpp. Dessa beräkningar har utförts sedan år 2000 och redovisas här.

Beräknat atmosfäriskt ventilationsindex

Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad
Senaste värdet:
0,62 Index (2020).
Utgångsvärde:
1,00 Index (2000).

Kommentar

Atmosfäriskt ventilationsindex har totalt sett minskat under den redovisade perioden. De senaste 10 åren har dock indexet varierat mellan strax över 0,8 och 0,6. Från år 2016 har indexet stadigt sjunkit till 0,62 år 2020. Detta innebär att med utgångspunkt från meteorologiska förhållanden är förutsättningen för utspädning av lokala emissioner cirka 30–40 procent mer gynnsamt än vid förhållandena för 20 år sedan.

Metoden går förenklat ut på att med spridningsmodellering beräkna en valfri luftförorening till en position i staden som beskriver halten över ett större område (urban bakgrundshalt). Detta görs genom att beräkna taknivåhalt av kväveoxider i centrala Malmö, med samma indata av utsläppen men med aktuellt väder år för år. I diagrammet redovisas årsmedelindex i förhållande till år 2000. Det som beräknas är vädrets påverkan på hur mycket lokala utsläpp späds ut av vinden och temperaturgenerad turbulens. Ett lägre index innebär förutsättningar för bättre luftkvalitet, medan ett högre index innebär mindre utspädning och risk för sämre luftkvalitet, utifrån lokala meteorologiska förhållanden. Notera att detta inte säger något om intransport av luftföroreningar eller hur de lokala utsläppen förändras över tid.

Se rapport och länkar nedan för mer information om luftsituationen i Malmö.

Nyckeltal SE.2.1.15
Senast uppdaterad: 2021-10-29