Hårdgjord yta

Statistiska Centralbyrån (SCB) tar fram statistik avseende grönstruktur och markanvändning. Malmö stad har under senare år börjat ta fram uppgifter på markanvändning inom kommunen. Här redovisas en sammanställd information.

Andel hårdgjord yta inom tätortsgränsen

Datakälla: SCB och Malmö stad
Trend:
Försämring Försämring sedan 2000.
Senaste värdet:
55 % (2015).
Utgångsvärde:
45 % (2000).

Kommentar

Den hårdgjorda markens andel av landarealen i Malmö har ökat från 45 till 55 procent mellan år 2000 och 2015. Ingen större skillnad i andel hårdgjord yta finns mellan de två första mättillfällena medan andelen ökat något vid det tredje mättillfället och ytterligare vid det senaste. SCB förbättrar metoderna fortlöpande för att höja kvaliteten på statistiken vilket innebär att deras senaste undersökningar inte är helt jämförbar med de två tidigare. SCB:s beräkningar för år 2010 och 2015 har dock gjorts på samma sätt.

Den hårdgjorda ytan ser ut att vara större med hänsyn till Malmös beräkningar men uppgifterna är tyvärr inte helt jämförbara då beräkningssätten varierar något mellan SCB och Malmö stad. Exempelvis ingår krontäckningen som en grönyta i kommunens beräkningar även om trädet finns på en hårdgjord yta.

Byggnaders tak, parkeringsplatser, gator och vägar, järnvägar, gångvägar, cisterner och dylikt definieras av SCB som hårdgjord yta. Allt inom en tätort som inte betraktas som grönyta är i princip hårdgjord yta.

Klimatförändringarna förväntas innebära ökade nederbördsmängder i Malmö. Hårdgjorda ytor gör att dagvattensystemen belastas hårdare vid ökad nederbörd och att risken för översvämningar därmed ökar. En anpassning till klimatförändringarna bör därför vara att de hårdgjorda ytorna ska minska.

Indikator MP.1.5.1
Senast uppdaterad: 2020-03-24