Staden ska bli renare och tystare

Cykel-, gång- och kollektivtrafik utgör grunden i transportsystemet och ska tillsammans med utvecklingen av bilpooler ge möjlighet att minska bilberoendet. I Malmö ska trafiksystemet utformas för att minimera luftföroreningar och buller med särskild prioritering av centrala staden.

Målstatus: Målet bedöms delvis vara uppnått Målet bedöms delvis vara uppnått

Målet bedöms delvis vara uppnått då stora förändringar av trafiksystemet i Malmö har påbörjats, de tar dock lång tid att genomföra. Det finns däremot goda förutsättningar att nå målet i framtiden då Malmö stad för närvarande planerar för omfattande framtida arbete på trafikområdet i enlighet med Storstadspaketet. Överenskommelsen med staten om utbyggnad av kollektiv- och cykeltrafiken i utbyte mot bostadsbyggande kommer att innebära stora förändringar av Malmös trafiksystem under de kommande 15-20 åren. Delområdets totala trend bedöms som positiv då den övervägande delen av nyckeltalen såsom resvanor, luftföroreningshalter samt utsläpp av luftföroreningar visar på positiva trender.

Andelen bilresor till skola och till arbete har minskat mellan år 2003 och 2018 från 43 % till 19 %. Även andelen som går eller cyklar till dessa två destinationer har minskat men i mindre omfattning, från 43 % till 34 %. Däremot har andelen som åker kollektivtrafik till dessa resmål ökat från 12 % till 45 % under samma period. I centrala Malmö har cykeltrafiken ökat med nästan 90 procent mellan år 2003 och 2019 medan befolkningen under samma period ökat med 29 procent. Biltrafikmängderna i tre "snitt" i staden, Kommungränssnittet, Centrala snittet och Yttre Ringvägssnittet, visar totalt sett på en ökande trend sedan år 2000. Endast biltrafiken i Centrala snittet har minskat sedan år 2000 men minskningen har där avstannat alltsedan år 2013.

Trenden är positiv för de flesta nyckeltal avseende halter av luftföroreningar men för marknära ozon är den något negativ. Partikelhalterna (PM2,5 och PM10) har dock legat på ungefär samma nivå de senaste tjugo åren. De totala utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid har minskat succesivt men i lägre takt under senare år. För lättflyktiga organiska ämnen har de totala utsläppen till och med ökat något under senare år vilket orsakas av hushållens utsläpp från vedeldning och lösningsmedelsanvändning.

För bullermiljön kan ingen entydig trend utläsas. Antalet personer som är utsatta för trafikbuller minskade lite mellan år 2007 och 2017 när det gäller buller från vägtrafiken. Däremot ökade antalet utsatta personer något mellan år 2012 och 2017 när det gäller buller från tågtrafiken. Antalet förskolor och skolor med dålig ljudmiljö utomhus minskade mellan år 2007 och 2017 från 121 till 86 stycken. För trafikbuller vid skolgårdar gäller 55 dBA ekvivalentnivå som riktvärde, vid den senaste kartläggningen skulle detta vara uppfyllt på 80 procent av ytan, inte hela som vid tidigare kartläggningar. Det är svårt att avgöra hur ljudmiljön i "lugna" grönområden har förändrats från år 2007 till år 2017 då analyserna gjorts på olika sätt samtidigt som antalet områden som analyserats har utökats avsevärt. Dock har den senaste analysen för första gången visat att fler områden har bedömts ha godkänd ljudmiljö än de som bedömts ha dålig.

Delmål MP.2.3
Senast uppdaterad: 2021-07-16